I taket lyste inga stjärnor idag
Vet ni hur svårt det är att ligga i soffan och bara stirra upp i taket? Ingen tv, ingen dator, inget läsande! Usch! Jag gillar inte att ha hjärnskakning… Nu har jag gett upp och tagit mig tid till att skriva lite här. Hur illa jag än mår så vill jag ju uppdatera. Denna dag har varit ett rent helvete! Vaknade av svindlande smärta i nacke och axlar kl 7.50 i morse, upp ur sängen stel som en sköldpadda vandrade jag ut till köket och proppade i mig Alvedon. Jag la mig på soffan istället så jag skulle få en annan ställning. Där slumrade jag en stund medan sopgubbarna jobbade hårt utanför fönstret.
Efter lite frukost hamnade jag i depressions-koma. Grät, grät och grät. Undrade varför, varför, varför jag? Det säger jag, är det något som inte är hälsosamt så är det att vara instängd utan tv, data. Tankarna har verkligen svävat idag, och om hjärnan vilar det skulle jag inte säga, jag har nog aldrig gått så här djupt in i tankeverksamheten.
Tur att jag har en familj som hör av sig och pratar med mig så jag kan hålla modet uppe. ALLT JAG VILL ÄR ATT TRÄNA för i helvete! Melissa Horn har stått för den lilla ljudnivå jag vågat ha.
När mitt bölande var det som om Gud tyckte synd om mig, för som serverat på ett silverfat kom lite goda news, en utmaning som jag är villig att anta. Spännande! Om det blir bra? Njae, det får vi väl se!
Jag har inte gett upp hoppet än! Nästa vecka SKA jag vara tillbaka!
