Linda Westberg

Lyckades slå solskyddet rätt i huvudet under dagens biltur och de få hjärnceller som var kvar försvann nog då. för kort där efter är jag och rycker i vindrutetorkans spak och tror att bilen ska backa, istället kommer ett tjutande ljud från framrutan. Det är i de lägena jag tänker, Men hallå eller vakna nu!

Annars har dagen varit lugn, köpte färg till byrån som förhoppningsvis blir ommålad snart. Även en adventsljusstake är nu inhandlad (ja, jag vet att det är en dag försent, men just nu lever jag på bättre sent än aldrig)..

Julstöket är någorlunda klart, eller inte... Jag har kommit på att detta är min första jul som "ensam boende" och i ett hus. Detta innebär att jag har nada saker i form av gardiner, ljusstakar och en fin liten advents-ljus-dekorering! Tror jag varit i stan varje dag denna veckan för att köpa på mig lite här och lite där, men ändå är inte hemmet pyntat till fullo. Dock har jag ju fått upp den röda porrbelysningen, så stämning är det trots allt.

Nu bäddar jag nog ner mig i soffan igen. Skulle ju gått på bio och sett Breaking Dawn, men i mitt tillstån är det nog bättre att stanna hemma, lyssna på Sarah Dawn Finer och bara njuta av lugnet i stormen..

Julstjärnorna kryddar min jul tillvaro för tillfället

Porrbelysningen är som sagt rätt mysig ändå :)

Varför går den enda pennan som du bär på sönder precis vid det tillfället då du behöver skriva? Varför blir jag som kissinödigast då det inte finns en toalett i närheten? Varför är jag som tröttast när jag behöver vara som piggast? Varför klickar jag mamma helt omedvetet medan jag pratar med henne? Håller jag på att bli helt skadad?

Ringde upp Sara för att boka billis till Breaking Dawn. Vi tjötar en stund när jag sedan kommer på att jag måste säga till mamma vilket fantastiskt jobb hon gjort med tapetseringen. Snart är det ju klart!! :) Med datorn framför mig och telefonen liggandes på bordet med högtalare på så slår det plötsligt slint i hjärnan på mig. All elektronik blir för mycket för min lilla lantliga hjärna. Med ett så kallat "touch" på telefonen ser jag att mitt samtal med sara är på? Men, tänker jag, va fan la jag inte på innan när vi pratade?? (Fortfarande med mamma i andra ändan...) Med ett klick slänger jag på luren, och mamma bara försvinner???! Vart tog hon vägen nu d... Då slår det mig att det var ju trots allt ifrån telefonen som mammas röst kom, inte ifrån datorn.... Herregud är det dags att sova eller??

Lampan som inte var med i gårdagens låda är nu också bytt, men ni skulle sett kassörskans blick då jag berättade historien. Synad från topp till tå säger hon "VA?" Eh jo så var det faktiskt, eh ja konstigt va? Var allt jag kunde trycka ur mig. Om hon trodde mig tvivlar jag på, men en lampa hämtade hon till mig, så nu har jag alla lamporna hemma.... HÖ-HÖ

Arbete är arbete och arbetet sköter jag bra tror jag, men med tanke på hur jag helt plötsligt kan vakna till liv ifrån mina tankar och upptäcka att jag kört ett bra tag ovetande om vilken post jag lagt vart är alltid lika skrämmande.. En viktig punkt kan alltså vara att hela tiden hålla sig vaken på arbetet. En annan punkt är ju givetvis "lägg i parkering och handbroms varje gång du lämnar bilen" (inga problem idag, men av tidigare erfarenheter så är den helt klart i toppen på listan).

Jag jobbar klart drar mig ner mot stan för att inhandla diverse julsaker och andra ting som behövs till mitt lilla hemmaprojekt (tapetsering). Vad händer då när jag kommer hem och öppnar upp en kartong som skall innehåll en ljusboll? DEN ÄR TOM!! Typiskt min otur!!  Så imorgon är det jag som tar mitt feta arsle och pallra mig ner till (s)nille butiken igen för och lösa mitt lilla problem.....

Toppen verkligen!

Förresten, jag glömde välkomna den fantastiska förkylningen, tack!

Trodde jag var snäll när jag skulle stanna och inhandla en sallad till en arbetskamrat, men när bagar-berta sa att det skulle dröja 1 h innan de var klara åkte jag tomhänt tillbaka till jobbet. (Jag har ju trots allt ett riktigt jobb att sköta) Vad händer då när jag lämnar tillbaka pengen och förklarar situationen? Jo, då får jag mig en känga, för visst var det nu mitt fel att hon inte hade någon lunch för dagen? Kanske har jag fel, men är det mitt problem att hon inte lagat någon mat dagen innan? Eller är det så otroligt jobbigt att åka iväg och köpa sig en sallad på egen hand i så fall? Dessa människor!!

Att konstatera är att min sociala kompetens är värdelös, precis lika värdelös som jag är på att ta kritik tydligen.

Men livet går vidare och väl hemma tapetserade jag och min fantastiska mor färdigt "lillrummet" så snart blir det nog mys stämmning där också. Mitt lilla projekt kommer allt närmre slutet. Om det nu finns ett slut. Min hjärna är ju fylld av idéer.

Snart kanske det är dax att täppa till hålen i golvet i alla fall, för i natt kan det vara dags för mus nr 3 att trampa i musklaveret, eller så kanske man inte ska säga? Haha.. Denna afton mötte mina ögon den ståtlige Hercules, som hade nosen i vädret..

Frågan är vilket skick denna lilla musagud är i i morgon..

Fredagen spenderade jag tillsammans med 2 av mina 3 systrar, lite kvällsmat, tjöt och idol höll mig vaken ända tills det bar av till Dalsjöhallen och inomhusfotboll. Jag älskar sporten så är det bara! Kanske såg jag inte de bästa lagen, men ändå lever jag mig in och vill bara vara en av spelarna på planen. Nästa helg blir det förhoppningsvis min tur att lira lite.

Lördagen spenderades i garderoben på självaste Elfsborgsgalan. Allt är verkligen en upplevelse i livet och inte visste jag att en garderob kunde sprida så mycket skratt och glädje. Nu var det kanske inte 10000 kr pälsarna som man skrattade åt, snarare dess packade 50 åriga ägare som friskt svängde på höfter och armar medan ögonen gick i kors. Öppnar man bara ögonen så finns lever vi i en värld med otroligt mycket roligt.

Söndag idag och ögonen går i kors, världens bästa far är firad och jag har förmodligen gått upp 5 kg. Fast vad gör det? Nu börjar all träning igen, och inför nästa säsong lär ju fettet rinna av igen om vi nu ska träna 8-9 pass i veckan...

Avslutar kvällen med Peter Lemarc, för han är bra!

Oj, att tilläggas skall att jag jagar mus nr. 2. Har inte träffat henne än, men Doris känns som ett passande namn....

Hoppas jag kan börja informera er lite mer nu igen om mitt otroligt händelserika liv.. HÖ-HÖ