Let me be myself
Jag är inte bitter alls, men är inte livet helt fantastiskt i just de stunder då man bara skiter i allt, släpper alla hämningar och bara lever livet utifrån det som känns rätt just då? Jag är så trött på att alltid leva utifrån vad alla andra ska tycka och tänka i varje beslut man tar. Är det inte okej att bara vara och agera så som man är? Skapa sina egna minnen även fast det kan vara misstag. Vad hände med att ta lärdom av misstagen? Hur mycket jag än försöker göra rätt och leva utifrån den där "att-vara-perfekt-boken" så slutar det ändå alltid med ett misslyckande och ett så kallat breakdown. Jag kan lika gärna bara vara jag och låta andra tycka vad de vill!
Det är precis vad jag gjort den senaste tiden och även fast inte allt har varit klockrent så har jag ändå varit glad. Känt att jag lever mitt liv och ingen annans. Säg vad ni vill om mig! Jag vet att jag inte är perfekt, men så länge jag får vara jag och får vara glad så är jag nöjd.
Tell me please, would you one time just let me be myself, so i can shine with my own life. Let me be myself... Would you let me be myself?
