Linda Westberg

Idag va min första skoldag och tro det eller ej, men jag vaknade upp full. haha, how come? undrar ni säkert.. Lisa fyllde igår 21 år och kan nu gå in med sitt svenska lilla körkort, hennes gamla fejk använder jag nu istället och det gick ju susen!

Lisa som hela dagen trodde hon skulle få suchi (ursäkta stavningen) blev minst sagt chockad när hon såg allas ansiktet titta fram och skrika HAPPY BIRTHDAY, ett härligt och glatt ögonblick :)

Didi hade lagat mat och det blev vin och öl, trevliga samtal och aggresiva diskusioner.. Det hela slutade med en utgång vilket jag inte ångrar det minsta, riktigt roligt faktiskt, härligt gäng!!

Lite orolig blev jag dock i morse, vaknade upp, forsökte duscha av mig nattens dofter, och väl ur duschen ser jag en farfarsspindel på väggen, gåendes som en gammling med rolator ungefär på väggen, jag tittar bort i max 5 sekunder och spindeln är helt borta!!! Jag letade överallt men ingen spindel fanns, då slog det mig att den kanske tagit sin rolator och hoppat över på mig, men nope ingen där heller.. Frågan är nu om spindeln va magisk eller om jag bara hade någon slags hallucination, vilket det än är så är det konstigt... haha..

Amerikan filosofi startade kl.8 med marshall, riktigt go snubbe det där. Kommer nog bli en favorit tror jag :) I övrigt va lektionerna inte alls så svåra som jag trodde och jag tror jag kommer trivas detta studieår..

”Fight to get freedom and fight to keep it. Hard work , you have to learn to earn.” Marshall :P

Trots bakis så gick dagen förbi som en vindpust, vilket va skönt.

Kristina mina 45 min va de roligaste jaghar varit med om det senaste fotbollstiden, längesen jag hade så mycket boll och kunde göra lite vad jag kände var passande, utan att känna mig ego eller dum. :)

Roligt att stället är fyllt av kineser, de är så härliga. Jag och Elina satt och väntade på M.K och hela rummet va fyllt av kinesiska studenter, vi pratade på med det svenska språket, sen blev det tyst.. Då va det någon som sa: så ni är svenskar på detta språk, och jag blev chockad och försökte komma på om jag hör röster eller om någon gömde sig i rummet. Min sökning ledde ingen vart så jag sa bara jajjemen, då såg jag vem den svenska va, inte en röst i huvudet utan en svensk kines hade ställt den(vilket kändes tryggt för nu vet jag att jag inte är helt vilse i huvudet) det är tur att vi inte hade sagt något dumt om alla dessa kineser för det hade ju varit minst sagt pinsamt! Haha, men det blev en trevlig pratstund till slut med göteborgaren ;)

Jag gillar verkligen folket här, mycket trevliga, de flesta iaf. Haha

Reminder: you spin my head right round right round, when you go down when you go down down...